Jag stod på flygplatsen och väntade på att vi kunde gå ombord vårat flyg. Dom hade inte öppnat våran gate än så mamma och pappa satt vid ett bord på ett café. Jag hade vägrat och stod och tittade tomt rakt fram. Mamma och pappa hade fått släppa mig in i taxin i morse. Jag hade kämpat i mot i protest och med alla min krafer men dom hade lyckas till slut.

- CAAAARR!!!! Jag vände mig mot ingången och såg gänget komma mot mig. Jag sken upp och sprang mot dom. Jag kastade mig in i Sebbes famn. Han hade alltid varit som en bror för mig och det var svårt att lämna honom och Fiffi mest. Jag skulle såklart sakna dom andra också men det var något extra med Sebbe och Fiffi.

 

Jag grät i Sebbes famn och alla kramade om oss. Vi stod i en ring och kramade om varandra länge. Jag ville inte släppa taget och flytta utan nu ville jag pausa allt och stå så här föralltid. Det kanske låter tråkigt men det heter ju '' Pause the memories'' Detta var defentift ett minne man pausade.

- Ha så kul i London sis sa Sebbe och släppte mig.

- Lycka till din lilla skit sa David och knuffade retsamt till mig i sidan.
 Så fortsatte det Hanna, Molly, Tobbe & sist Fiffi.

- Lämna mig inte viskade hon med tårar i ögonen.

- Jag kommer tillbaka och du får komma till London. Hon gav mig ett svagt leende och sedan kramades vi. Efter en lång kram pussade jag alla på kinden och sedan började jag gå. Sebbe sprang i kapp mig och gav mig en snabb puss på kinden och sedan skildes vi åt.

- Skynda dig nu Carly sa mamma lite irriterat.

- Varför skulle jag? Du och pappa sabbar mitt liv muttrade jag och gick mot gaten.

 

Jag satt vid fönstret och tänkte ignorera mamma och pappa under hela resan. Jag tog upp min Ipod och satte på More than this med one direction. Jag älskade den och även om jag inte var ett jätte fan så gillade jag deras musik och tyckte dom var sjukt snygga. Jag blundade och somnade i takt med i musiken.

 

- Carly vi är framme! Jag ryckte till av att mamma skakade om mig.

- Whatever sa jag tjurigt och reste mig upp. Jag tog mitt handbagae och gick ut ur planet. När vi kom ut och hade hämntat våra väskor så tog vi en taxi mot vårat hus.

- Gumman du måste förstå att vi flyttat hit för att jag fått en bättew jobb möjlighet sa pappa. Han var kock och han var ganska proffiotionell.

- Så roligt men jag bryr mig inte sa jag argt och gick in genom dörren. Jag kollade chockat runt. Det var stort ock riktigt snyggt. Jag gick upp till andra vånigen som var där sovrummen låg. Mamma och pappa hade varit här innan och möblerat i ordning så mitt rum var klart. Jag blev chockad när jag såg det vackra rummet. Det var ljust med en stor dubbelsäng med fluffiga lackan och närhimmel över. Jag hade ett skrivbord där min data stog, jag hade även en soffa och tv. Jag hade eget badrum och det avr helt enkelt drömrummet. Jag ställde ner min väska och slängde mig i sängen. Jag var trött och det tog inte lång tid innan jag somnade.

 

Jag vaknade av ett ryck när min mobil ringde. Jag kollade mig runt i rummet och kom i håg att jag var i London.

- Hallå? sa jag trött i luren när jag svarade.

- Hej gumman, jag och din pappa stack i väg på ett möte och vi har ingen mat så du får gå ut och handla. Jag har lämnat pengar och ha en bra dag.

- Jaha okej mamma hej då. Jag reste mig trögt upp och gick till min gaderob. Det var maj och ganska varmt ute. Jag valde ett par jeans och en enkel svart t-shirt till. Enkelt men snyggt. Jag borstade i genom mitt hår och satte upp det i en hästsvans. Smink sket jag i. Jag skyndade mig ner och hittade pengarna mamma lämnat så jag gick ut för att leta efter en mataffär. Det tog inte långstund och när jag kommit in började jag handla lite gott att äta. Jag vände mig snabbt om och krockade med någon. Så typiskt mig. Jag tittade upp mot personen och fick en chock. Det var ju självaste...

 

______________________________________________________________________________________________

Vem tror ni det är? Kommentera gärna vem ni tycker det ska vara! Alltså en i one direction. Sprid även gärna denna bloggen eftersom jag kanske inte har så många tittare nu.

 

// Nellie