I wish - Del 1 '' Skolmaten''

Carly's  perspektiv:
 
Jag stirrade ner i maten och orkade inte bry mig om verkligheten runt mig. Jag satt i skolan's matsal och ville gråta. Mamma och pappa hade bestämt sig för att vi skulle flytta till London. Vi hade alltid åkt på semester dit och nu tyckte dom att vi skulle ha bättre möjligheter där. Jag hade skrikit på dom och sagt nej men jag måste. Jag är bara 17. Jag fyller 18 om drygt ett halvår.
- CARLY!!!!!!!  Jag ryckte till och tittade på min bästavän.
- Vad Fiffi?
- Du verkar deppig Carly, varför?
- Va Nej... Det är inget Fiffi. Jag ljög, jag hatade att ljuga för Fiffi. Hon genomskådade mig alltid så det var inte lätt att ljuga för henne. Min mobil pepe till och jag tog snabbt upp min vita Iphone 4. Det avr från Fiffi. Jag tittade på henne och hon pratade med David.

'' Jag vet att du ljuger, vi tar det sen om du inte vill att gänget ska höra<3'' 

Jag svarade med ett ok. Gänget var vi som alltid umgicks. Det bestod av David, Jag, Fiffi, Molly, Hanna, Sebbe, Hampus och Tobbe. Vi alla hade varit bästisar sen vi började gymnasiumet för ungefär 3 år sedan. Vi alla kännde varandra väldigt bra och visste allt om varandra. Eller nästan, dom visste inte allt om mig...Att jag skulle lämna dom kändes hemskt. Varför var vi tvungna att flytta? Jag fick tårar i ögonen och sprang snabbt ut ur matsalen.

Det knackade på toadörren.
- Carly? Vad hände? Fiffi's lungnande röst fick mig bara att gråta ännu mer.
- Carly släpp in mig! hon började låta lite mer arg och orolig. Jag öppnade dörren och Fiffi kramade om mig.
- Jag ska flytta... Min röst lätt hes och jag grät fortfarande.
- Va? Vart?
- Till... London grät jag fram mot Fiffi's axel. Jag hörde hur Fiffi började gråta.
- Nej, nej... Du får inte lämna mig snyftade hon.
- Fiffi gråt inte sa jag och torkade bort mina tårar. Jag titta mot Fiffi och torkade bort henne's tårar. Vi reste oss och gick ut till vårat bord. Vi satte oss ner och Sebbe kollade mot oss.
- Tjejer? Vad har hänt? sa David.
- Jag ska flytta... Till London sa jag och suckade. Alla pratade i munn på varandra och ställde frågor. Detta skulle bli en lång dag.
 
2 timmar senare.
 

Jag gick segt hem och ville igentligen följa med Fiffi hem men jag var tvungen att packa. Jag gick in genom dörren och hörde mamma i köket.
- Hej gumman, hur var skolan? ropade hon glatt.
- Hemsk, varför måste vi flytta? DU SABBAR MITT LIV! skrek jag och sprang upp på mitt rum. Jaha dags att börja packa...
RSS 2.0